Äntligen är hon infångad, lilla Canadensiskan.
Mattias skyndade hem från jobbet för att hjälpa mig leta. Som tur är jobbar han i närheten :)
Jag såg att Canadensiskan strök runt vid vedstaplarna när jag kikade ut genom fönstret. Öppnade en burk tonfisk och tog med ut. Så fort hon såg mig började hon kila iväg. Följde efter på lite avstånd. Ställde fram en stor transportbur med dörren öppen, i den lade vi tonfisk. Efter en stund hade hon gått in i buren för att äta. Då stängde vi :) Puh! Sitter fortfarande med hjärtat i halsgropen. Så mycket hemskt som hade kunnat hända våra rymmarkatter. Är så glad nu :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar